”Katter vet naturligtvis vad som är bra för dem eller inte” – men det har många katter glömt, därför borde kattägare veta vilka växter som är giftiga för katter. Nedan får du lära dig om krukväxterna som är riktigt farliga för katter och några andra hushållsgifter. Du får också lära dig varför vissa gifter inte alls är gifter och vad även erfarna utekatter bör vara försiktiga med.
Profil “Cats and Poison”
Katter reagerar initi alt på samma gifter som alla däggdjur. Det är därför många av de nämnda giftiga växterna också förekommer i listor över giftiga växter för människor, hundar och nötkreatur. Det bör dock noteras att en katt på 4 kg är mycket känsligare än en hund på 30 kg eller en människa på 75 kg.
Dessutom har varje däggdjur artspecifik känslighet. För närvarande ett område av pågående upptäckter och nya differentiering. Nypublicerade artiklar om "Cats and Poison" är därför viktig läsning för kattägare.
Nya gifter (på "webbplatser för katter på internet") bör dock betraktas med försiktighet. Kanske är det varken nytt eller farligt för katter, utan bara "läsargift" (=inte/dåligt/felaktigt undersökt information).
Växter som är giftiga för katter A-K
Det finns så många giftiga växter att listan inte längre skulle kunna gås igenom tillräckligt snabbt i en nödsituation. Det är därför endast växter som din katt verkligen inte borde äta snacks med listas nedan:
- Aloe, Aloe spec., måttligt giftig
- Cyclamen, Cyclamen persicum, måttligt giftig
- Amaryllis, Hippeastrum spec., måttligt giftig
- Aralie, Aralia spec., måttligt giftig
- Aron Calyx, Zantedeschia aethiopica, måttligt giftig
- Avocado, Persea gratissima, giftiga, gastrointestinala symtom + pankreatit
- Azalea, se Rhododendron, mycket giftig
- Belladonnalilja, Amaryllis belladonna, mycket giftig
- Björkfikon, Ficus benjamina, måttligt giftig
- Båghampa, Sansevieria trifascata, måttligt giftig
- Brunfelsia, Manaka, Brunfelsia sp. medel giftig
- Buntwurz, Caladium bicolor, måttligt giftig
- Dieffenbachia, Dieffenbachia senguine, mycket giftig
- Drakträd, Dracaena drago, måttligt giftig
- Ivy planta, Scindapsus spec., måttligt giftig
- Enkelblad, Spathiphyllum floribundum, måttligt giftig
- Fönsterblad, Monstera spec., måttligt giftig
- Ficus, Ficus spec., måttligt giftig
- Flamingoblomma, Anthurium spec., måttligt giftig
- Flaming Käthchen, Kalanchoe spec., medium giftig
- Gummiträd, Ficus elastica, måttligt giftig
- Himmelblomning, Duranta erecta mycket giftig
- Kakaoträd, Theobroma cacao, mycket giftig
- Caladia, Caladium bicolor, måttligt giftig
- Kalanchoe, Kalanchoe spec., måttligt giftig
- Camelia, Camelia sp., tebuskens blad innehåller koffein, giftigt i stora mängder
- Klivia, Klivia miniata, måttligt giftig
- Flundertråd, Aglaonema commutatum, måttligt giftig
- Korallträd, Solanum pseudocapsicum, måttligt giftigt
- Croton, Codiaeum variegatum, mycket giftig
Giftiga växter M-Z
- Macadamia, Macadamia integrifolia, giftig, verkningsmekanism okänd, muskeldarrningar, hälta, stelhet i leder, hög feber
- Cyca ormbunke, Cycas spec., måttligt giftig
- Palmlilja, Yucca elephantipes, måttligt giftig
- Philodendron, Philodendron spec., måttligt giftig
- Magnifik lilja, Gloriosa superba, mycket giftig
- Purple Tute, Syngonium podophyllum, måttligt giftig
- Riemenblatt, Clivia miniata, medium giftig
- Ritterstern, Hippeastrum spec., medium giftig
- Crown of Glory, Gloriosa rothschildiana, mycket giftig
- Schellenbaum, Thevetia peruviana mycket giftig
- Skelettblad, Begonia spec., måttligt giftig
- Pigeonberry, Duranta erecta mycket giftig
- Tropisk oleander, Thevetia peruviana, mycket giftig
- Juststjärna, Euphorbia pulcherrima, mycket giftiga, de befintliga giftfria sorterna kan inte särskiljas från de giftiga.
- Underbuske, Codiaeum variegatum, mycket giftig
- Ökenros, Adenium obesum, mycket giftig
- Yucca, Yucca elephantipes, måttligt giftig
- Prydnadspeppar, Capsicum annuum, hel växt mycket giftig, frukt innehåller endast ett fåtal alkaloider
- Aralia, Fatsia japonica, måttligt giftig
- Room calla, Zantedeschia aethiopica, måttligt giftig
Tips:
Det är inte bara ämnen som katter råkar få i sig som kan vara farliga för djuren. Men även ämnen som människor applicerar på päls/hud för att avvärja parasiter (i för hög dos). Två katter dog av en infusion innehållande pyretroider som deras ägare, med goda avsikter, masserade in i pälsen för att avvärja ohyra. Pyretroiderna/pyretrinerna (och andra gifter som tjänar samma syfte) som säljs för att avvärja yttre parasiter kan även användas som halsband, schampon, spot-on preparat, doppbad och öronklämmor.
Det kattfarliga hushållet
" De flesta olyckor händer hemma"; Det gör nog de flesta förgiftningar också, för det är inte bara krukväxter som kan vara farliga för katter, utan en hel massa vardagliga ämnen i hushållet:
- Avocado: giftiga, gastrointestinala symtom + pankreatit
- Jästdeg / rå surdeg: alkoholförgiftning
- Kakao, choklad: mycket giftig
- Vitlök: giftig i mängder
- Macadamianötter: giftiga, verkningsmekanism okänd, muskeldarrningar, hälta, stelhet i lederna, hög feber
- Mjölk: Som människors uppfödningsfoder, som orsakar kräkningar och diarré hos många vuxna individer
- Russin: mycket giftigt, från 2,6 g russin per kg kroppsvikt, njursvikt möjlig, orsak okänd
- Tobak: mycket giftig, 5-25 g tobak eller en cigarettfimp kan döda en katt
- Tea tree oil: inkompatibel, kattens kropp kan knappast bryta ner fenolerna och terpinener den innehåller
- Druvor: mycket giftig, från 10 g druvor per kg kroppsvikt Njursvikt möjlig, orsak okänd
- Xylitol (sötningsmedel): Skadligt genom att öka insulinutsöndringen, vilket resulterar i en livshotande sänkning av blodsockernivån
- Lök: giftig, även tillagad i större mängder
Nytt gift=ny fara för katter?
Om du informerar dig om gifter som kan skada dina katter, kommer du knappast att kunna undvika de”giftiga valnötterna” för tillfället, som då ofta leder till den”giftiga Roqueforten”. Det nyupptäckta, farliga mögelgiftet "Roquefortin", som för närvarande gör rundor på "kattsajter" på Internet, är skyldig. Detta "nya farliga gift" är varken nytt eller farligt: De första publikationerna om Roquefortin C är nästan 30 år gamla, när svampgiftet först isolerades från en Penicillium roqueforti-stam. Penicillium roqueforti är mögeln som har sett till att dessa ostar innehåller de typiska blå venerna sedan 1060 (Roquefort), 1000-talet (Gorgonzola), 1730 (Blå Stilton), tidigt 1900-tal (Dansk blå) utan att människor eller katter dör vanligtvis efter att ha ätit dessa ostar i stora mängder.
Valnöten i sig är inte avbildad som giftig på kattsidorna, nötskalet sägs bara vara frekvent attackerat av Penicillium roqueforti-svampar som producerar roquefortin, med dåliga konsekvenser enligt kattsidorna: “Roquefortin har en giftig effekt på ryggradsdjur, ett nervgift, leder till I värsta fall kan kramper leda till döden", angående Roquefortin i Roquefortost, "utan att kunna ge någon information om mängden gifter som finns" rekommenderas att "se till att katten äter aldrig Roquefortost" (medvetet i betydelsen och inte med exakthet). Text citerad eftersom det inte handlar om att förtala engagerade kattälskares hemsidor, utan snarare om giftinformation för kattälskare som inte orsakar onödig rädsla).
Den ostälskande Roquefort-kompisen med katt kommer definitivt att bli så orolig efter att ha läst dessa sidor att han kommer att överväga att servera nästa ostbricka till festbuffén utan någon ädelost eller flytta ut katterna under festen. Vilken skam det skulle vara för gästerna eller katterna - hela påståendet om valnöts- och ostgift kräver några fakta som skulle hjälpa till att bättre klassificera toxiciteten hos valnötter, ost och liknande.
Dessa fakta kan hittas på Internet: 2001 tittade en grupp amerikanska forskare på Roquefortin C i ost, löst översatt: "Roquefortin C-innehåll i ost mellan 0,05 och 1,47 mg/kg låg h alt och "lågt innehåll" toxicitet av roquefortin C gör konsumtion av ädelost säker för konsumenter” (www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11271775). En TU München-avhandling från 2005 om "Influence of Roquefortin C on animal he alth" listar alla toxicitetsdata som tidigare undersökts om Roquefortin C: I 4 studier fick laboratoriemöss upp till 189 mg Roquefortin C per kg kroppsvikt, utan någon neurologiska förändringar upptäcktes, en studie dödade (kanske inte så pass vältränade) laboratoriemöss med "bara" 100 mg per kg kroppsvikt (mediatum.ub.tum.de/doc/603663/603663.pdf).
Självklart kommer alla försiktiga vetenskapsmän/kattälskare att förlita sig på den ödesdigra studien när det kommer till de kvantiteter som katter säkert kan konsumera. Dessa kan beräknas: Om din katt helt konsumerar en standardförpackning på 100 g Roquefort, kommer den att konsumera 0,005 till 0,147 mg Roquefortin C. Det blir farligt för en normal 4 kg katt från 400 mg Roquefortin C, så katten skulle behöva konsumera 272 kg Roquefort (och liknande mängder valnötsskal, det finns förmodligen mycket mindre Roquefortin C i själva nötterna) för att Dör av Roquefortin C-förgiftning. Baserat på denna beräkning kan även försiktiga vetenskapsmän/kattälskare anta att Roquefortin C inte kan döda katter eftersom de skulle spränga igenom för mycket ädelost och engagerade kattälskare uppmanas att inte "uppfinna nya gifter" för allas bästa, utan att antingen forskning eller helt enkelt utelämna materialet i fråga.
Tips:
Katter är offer för förgiftning, men statistiskt sett är det mycket sällsynt. Katter lider ofta av konsekvenserna av en diet som endast består av bearbetad mat. Enligt många kritiker hör det som säljs i (dyra) minibehållare med persilja på locket i en helt annan behållare (utan persilja på locket, även kallad soptunna). Det handlar mindre om köttdelar som bara används i djurfoder, såsom inälvor, huvud och ben; Personer med tillgång till nyttigt kött bör dela dessa med sin katt oftare eftersom de innehåller fler/andra ingredienser än det muskelkött de annars skulle äta. Det handlar om att köttprodukter från konventionell fabriksodling också kan innehålla, som "kattkött", allt som allt mer förringar känsliga människors njutning av (billigt) kött, men metaboliseras i katten av en organism som är runt 20 gånger mindre. Om du får reda på hälsosam kattnäring utan färdigfoder kan du även mata dina katter mycket billigare.
Giftiga hot mot friluftsdjur
Har du ett friluftsdjur hemma som skulle kunna förgifta sig själv var som helst utanför? Teoretiskt säkert, men i praktiken stoppar riktiga friluftsdjur som trivs bra ute inte nödvändigtvis allt de stöter på i munnen. Speciellt inte när det kommer till frihet, där det verkligen står mer spännande saker på spel. Om du vill få en kort överblick över vilka växter katter teoretiskt kan förgiftas av, hittar du långa listor i artiklarna om giftiga växter för hundar och hästar (efter att ha konsumerat de flesta giftiga ämnen faller alla däggdjur, inklusive människor, ihjäl tillsammans, endast kvantiteterna skiljer sig).
Det finns dock två scenarier i dagens miljö som kräver särskild uppmärksamhet och potentiellt kan skada även de smartaste katterna:
Invasiva neofyter
Även ett erfaret friluftsdjur som lätt kan hantera varje katthuligan i området har ingen vetenskaplig utbildning i botanik som skulle förbereda honom för kontakt med växter från främmande länder.
Eller snarare undvik kontakt med växter från främmande länder, eftersom all hudkontakt med de vackra vita klosterväxterna (Hercules perennials) kan sluta i dåliga, brännsårliknande, dåligt läkande sår. Botaniklektioner för katten kommer inte att göra mycket nytta, men det är vettigt att fråga ditt samhälle varför de farliga sakerna inte har jämnats med marken ännu. Detta gäller även Hercules-perenner på privat egendom: egendom är t.ex. skyldig att hålla växterna i sin trädgård i ett skick som inte skadar människor som går, hoppar, smyger (kör, flyger etc.) förbi eller över dem.
Du kan också fråga kommunen om andra invasiva neofyter är under särskild observation i ditt område, vilket (också) kan vara farligt för katter.
Aggressiva medborgare
Om du låter din katt springa runt utomhus på våren utan klockhalsband så ska det vara ett lugnt exemplar som kan kännas igen på sina kurvor och som ingen skulle lita på att jaga några meter snabbt. Annars finns det i vårt allt mer intoleranta samhälle alltid risken att en övernitisk fågelvårdare vill skydda fåglarna genom att mörda katter.
Om en övernitisk fågelskyddare uppmuntras att begå (o)dåd genom att jaga katter, används ofta giftbete. De första att duka under är de fylliga, lugna (ätande) katterna, som nästan kan jaga en snigel. Dessutom har alla kattägare i området mycket att göra med att hålla katter sysselsatta istället för att låta dem gå ut, leta efter giftbete etc. Var alltid uppmärksam på kattägarens konversationer, nyheter och forum i ditt område. bete läggs någonstans, ordet brukar spridas väldigt snabbt.
Tips:
Du gillar inte det här ingreppet i evolutionen, katter jagar fåglar? Ja, det är klart, fåglarna skulle kunna hantera detta utan problem (statistiskt sett är fångstsiffrorna för huskatter skamligt låga) om de inte hade försatts i nöd av de "några tusen" mänskliga ingreppen här: www.youtube.com/watch?v=mLByIqmvvtk förklarar varför våra sångfåglar dör ut och vad du kan göra åt det, även om huskatter inte är problemet. Sångfåglarna tackar dig definitivt för varje klockkrage.
