Pasternackan, även känd som fårköttsmorot eller germansk rot, är en gammal rotfrukt. Fram till långt in på 1700-talet var den en vintervarv för större delen av befolkningen, men ersattes sedan av potatis och morötter. För cirka tjugo år sedan upplevde palsternacka en återupplivning tack vare ekologisk odling och finns nu nästan överallt på veckomarknader och i livsmedelsbutiker. Att odla den i trädgården kräver lite skötsel och är därför värt besväret för palsternackaälskare. Det finns nu otaliga recept på dessa läckra vintergrönsaker.
Allmän information om palsternacka
P altsternackan är en rotfrukt som är besläktad med morötter och tillhör liksom morötter familjen klosterväxter. Två typer är kända: Grönsakspalsternacka, Pastinaca sativa, den är ettårig och har en tjock, lång rot, odlas kommersiellt och av hobbyträdgårdsmästare
Ängspalsternacka, Pastinaca sativa pratensis, den växer vilt på ängar, på åkerkanter och på torra sluttningar, är vanligtvis tvåårig och dess rötter är tunnare. Förr användes även ängspalsternackan i köket. Den vitgulaktiga roten av palsternackan förväxlas lätt med persiljeroten. I motsats till detta har den dock en söt, aromatisk och kryddig smak. Dess höga innehåll av eteriska oljor, mineraler och vitaminer gör den till en värdefull grönsak som dessutom innehåller väldigt lite nitrater. Roten används till krämiga soppor, puréer, ångad eller bakad som tillbehör, riven rå som sallad och uppskattas särskilt av finsmakare som palsternackachips och steks i tunna skivor i olja. Om odlingsperioden är tillräckligt lång kan palsternackaroten bli upp till 20 cm lång och cirka 7 cm tjock med vikter på 100 till 1200 gram.
Placerings- och markkrav
I ett övervägande soligt läge klarar sig palsternackan mycket bra med humusrik, tung till lerrik jord. Moorjordar är också gynnsamma. pH-värdet bör ligga mellan 5,5 och 7,0. Det är viktigt att jorden lossas väl och djupt så att rötterna kan växa rakt och inte grenar sig. Som med morötter, införliva inte färsk gödsel eller omogen kompost i jorden eftersom detta kommer att locka till sig skadedjur. Mogen kompost eller naturgödsel lämpar sig väl som första gödseltillförsel vid sådd.
Så och skötsel
När du sår palsternacka, var uppmärksam på växtföljden. De får inte följa andra klosterväxter som morötter, persilja, libbsticka, fänkål, anis, dill eller kummin i bädden. Det sås tidigt. Beroende på vädret, från mitten till slutet av mars. Sådd är dock möjlig fram till juni. Men ju senare fröna sås, desto mindre blir rötterna kvar. Ett sådjup på 2 cm på ett avstånd av cirka 10 cm är idealiskt, radavståndet bör vara minst 35 cm. Fröna behöver 15-20 dagar för att gro med jämn fuktighet. I områden med risk för frost kan bädden täckas med fleece eller folie, eftersom skotten tenderar att skjuta när de utsätts för kyla. Även om våren har mycket regn rekommenderas ett täcke, eftersom för mycket fukt gör att tillväxten stagnerar. När plantorna är runt 10-15 cm höga får de ytterligare en måttlig dos gödsel. Regelbunden vattning är viktig från juni till september. Detta främjar tillväxten, förhindrar att rötterna spricker och jordskorpan. Vattenförsämring bör dock undvikas! Under växtsäsongen behövs förutom vattning och engångsgödsling noggrann hackning och ogräsrensning endast då och då för skötsel. Med 30 plantor per kvadratmeter är skörden cirka 6-8 kg.
Skörde och lagring
Från oktober, efter en odlingsperiod på 180-200 dagar, kan rötterna skördas. För att göra detta, lossa jorden med en grävgaffel och dra försiktigt ut palsternackan. Bladen skärs sedan ner till en centimeter och rötterna förvaras i sand vid runt 0 grader och hög luftfuktighet. Om den förvaras för länge blir smaken något bitter. Bladen kan användas färska eller torkade för att smaksätta soppfonder. Beroende på användning kan palsternacka också skäras i strimlor eller tärningar, blancheras och frysas efter skörd. Eftersom rötterna är helt härdiga kan du lämna dem i bädden och skörda dem på frostfria dagar vid behov. Men de är en goding för möss och sorkar, så det är lämpligt att ta bort dem från marken på senhösten.
skadedjur och sjukdomar
När det gäller skadedjur kan palsternacka attackeras av morotsflugor och bladlöss. Därför bör du varken använda färsk gödsel eller omogen kompost när du förbereder jorden. För att förebygga sjukdomar som morotssvärta, mjöldagg och rotskorpor måste växtföljden observeras. Helst sås palsternacka på en bädd där det tidigare växt lökväxter, gröngödsel eller myntaplantor. Om sjukdomar och skadedjur går över styr eller om du specifikt vill förebygga dem, kan biologiska eller kemiska medel användas för att bekämpa dem, beroende på vad du föredrar.
Slutsats
- Palsternackor är en fin vintergrönsak som är lätt att odla i trädgården
- Vård kräver inte mycket ansträngning
- Rotfrukterna kan lagras bra efter skörd
- Smaken av palsternacka är söt och aromatisk och roten kan användas på många sätt i köket
- På grund av sitt höga innehåll av eteriska oljor, vitaminer och mineraler är det en hälsosam vintergrönsak
Odling i nyckelpunkter
- Pasternackan är en tvåårig växt.
- Den växer bra i lerig jord. Myrjordar är också väl lämpade.
- Hög humush alt är viktigt för att palsternackan ska smaka aromatiskt.
- Sura jordar måste kalkas!
- Ett pH-värde på 5,5 till 7 är idealiskt.
- Marken måste lossas djupt!
- I lätta jordar, införliva mogen kompost före sådd!
- Vattenloggning bör undvikas!
- Pasternacka kan sås direkt utomhus från mars. Frostsådd är möjligt.
- Planteringsavståndet bör vara 6 till 12 cm, radavståndet 30 till 50 cm.
- Bra odlingsförhållanden har 25 till 30 plantor per m².
- Sådjupet är en till två centimeter.
- Passternacka bör inte odlas efter dill, morötter, persilja eller andra klosterväxter!
- Fröna gror efter 15 till 20 dagar.
- Marken måste hållas jämnt fuktig!
- Du kan också så i juni, men då sker skörden först till våren.
- Groningstiden är kort, så använd bara frön från förra året!
Omsorg
- Under den huvudsakliga växtsäsongen (juni till september) bör du vattna tillräckligt!
- Torkning ur jorden kan göra att rötterna brister.
- Passternacka är tunga matare. Ändå gödsla endast något under växtsäsongen. Förbered jorden därefter före sådd!
- Förutom ogräsrensning, hackning och vattning behöver du inte göra mycket för att rötterna ska trivas.
- Skörden kan göras efter 160 till 210 dagar, från oktober, till frost.
- Om den skördas efter den första frosten är roten sötare.
- Llöss och morotsflugor är skadedjur.
- Svärtande morot, dunmögel, mjöldagg och Cercospora-bladfläckar kan också orsaka skada.
Användning
- Smaken är någonstans mellan morötter och selleri, väldigt mild, lite söt och kryddig, ibland också bitter.
- Palsternackor är idealiska för soppor och puréer. Du kan baka och laga dem.
- Roten skalas innan den vidarebearbetas.
- Eftersom nitrath alten är mycket låg kan rötterna även användas till barnmat.
- Passternacka kan också användas råa i sallader. Roten är riven.
- Försiktigt! Om de förvaras länge och rostas för länge kan grönsakerna bli bittra!
- Passternacka har en urindrivande effekt och stimulerar aptiten.
- Ett te gjort av blommor och blad sägs hjälpa mot sömnlöshet.
Slutsats
Pasternackan är en typisk vintergrönsak. Roten är sällan tillgänglig kommersiellt. Om du vill ta med något annat till bordet bör du prova palsternacka. De smakar inte illa, men de är inte särskilt smakrika. Odlingen är inte svår och vården är inte särskilt intensiv.
