Drakpilen Salix udensis Sekka kallas ofta för Amurpilen och växer som ett litet träd eller 3-5 m hög och bred buske. Dess rödaktiga skott har grå hår när de är unga. Medan bladens toppar är gröna och glänsande, är undersidorna mer blågröna. Drakvidgens vita, skålformade blommor dyker upp i mars/april innan löven kommer fram. Detta träd kräver relativt värme men är fortfarande tåligt. Det speciella med denna växt är utan tvekan dess platta, krökta grenar, som ger den dess namn eftersom de påminner om draksvansar.
Plats- och markförhållanden
Denna drakpil, även känd som den japanska drakvidgen, är väldigt föga krävande - det gäller både platsen och jorden. Eftersom den växer mer på bredden än på höjden är det viktigt att se till att det finns tillräckligt med avstånd till andra växter och även från närliggande fastigheter. Den trivs lika bra i soliga och delvis skuggade lägen. Det finns ingen anledning att ägna särskild uppmärksamhet åt jordens beskaffenhet, även om den växer något bättre på sandjordar. Blommorna är oftast frodigare där. Komprimerade jordar bör undvikas eftersom de tenderar att hålla kvar fukt. Detta resulterar i sin tur i hämmad tillväxt och ökar känsligheten för sjukdomar och skadedjursangrepp. Detsamma gäller för kalkh altiga jordar, som bör undvikas eftersom de kan främja kloros. I övrigt är denna växt lämplig för alla fuktiga, sura till neutrala och näringsrika jordar. Sand-leriga och grusiga leriga underlag tolereras lika bra som sand-leriga.
Tips:
När du planterar drakpilen bör du se till att välja en plats där den kan stanna i många år, eftersom den inte gillar förändringar eller omplantering. Om transplantation är oundviklig bör detta endast göras när temperaturen är svalare, till exempel i oktober.
Vårdbehov
- Drakpil ställer knappt några krav på vården.
- Hon har inget emot värmen eller kylan.
- Trots allt bör du vattna dem regelbundet, speciellt om det är långvarig torka.
- Arbeta ner lite kompost i jorden när du planterar.
- Ingen ytterligare befruktning behövs.
- Det här trädet behöver inte vinterskydd, det är frosttåligt.
- En viktig del av vården är snittet.
- Drakpilen är mycket tolerant mot skärning.
- Beskär regelbundet, om nödvändigt två gånger om året.
- Om du inte klipper den helt, kommer den bara att växa dåligt.
- Den svarar på svår beskärning med starkare tillväxt.
- Det främjar också utvecklingen av dessa bisarra deformationer (verbala förändringar).
- Dessa deformationer är karakteristiska för denna växt och dess bästa prydnad.
- De så kallade verbändringarna är resultatet av genetiska störningar.
- I andra växter kan sådana deformationer ibland hänföras till virus.
- Ta bort döda växtdelar varje gång du beskär.
Tips:
I äldre exemplar kan det bildas små svarta knölar på både kvistar och grenar, som alltid ska skäras ut om möjligt.
Förökning uteslutande vegetativt
Drakpilen kan bara förökas vegetativt, d.v.s. genom sticklingar. I motsats till sticklingar, som är halvt vedartade och lummiga, är sticklingar bladlösa, vedartade skottbitar, helst från skott från föregående år. Dessa klipps under vegetationsuppehållet på hösten eller vintern, till exempel vid gallring av drakvid eller vid vanlig beskärning på vintern. Sticklingarna ska vara ca 20 cm långa och, som redan nämnts, bladlösa. De ska dock ha 4-5 knoppar (ögon). De förs sedan in så djupt i en blandning av lika delar trädgårdsjord och sand att endast det övre ögat sticker ut ur underlaget. Rötterna bildas sedan av knopparna som ligger under jorden. Att rota i ett glas vatten är också möjligt, men det tar lång tid och är inte alltid framgångsrikt. Under milda vintrar kan sticklingen stickas direkt i marken i trädgården efter styckning. Vill du vara säker på att de klarar vintern oskadade bör du odla dem i krukor inomhus och plantera dem ute i trädgården på våren när de är väl rotade. Det är mer tillrådligt att odla dem inomhus, för ju svalare det är, desto längre tid tar det för dem att bilda rötter eller växa. Under denna tid ska underlaget alltid vara jämnt fuktigt och inte torka ut. För att sticklingen inte bara ska bilda rötter, utan även flera skott redan från början, är det lämpligt att sticklingen skärs både upptill och nedtill, dvs den har två skärytor. Det är viktigt att markera topp- och underänden så att kapveden går ner i marken åt rätt håll. Det är bäst att skära diagon alt längst ner och rakt upptill. Helst ska gränssnittet alltid vara mittemot ena ögat.
Tips:
För att uppnå optimala resultat är det viktigt att endast skära sticklingarna från friska och starka skott. Dessutom ska sticklingar alltid skäras av ett år gamm alt trä och inte från äldre trä, eftersom dessa har svårt eller inga rötter alls.
Sjukdoms- och skadedjursangrepp
Draksälgar kan angripas av bland annatsvampsjukdomarsompilantraknos. Pilantraknosen visas av bruna bladfläckar och skorvliknande, svartbrun bark på tvååriga skott eller helt svartbruna ettårsskott. För att bekämpa detta kan du skära ner kraftigt i friskt trä eller behandla det med lämpliga fungicider. Det finns också en risk förskadegörareangrepporsakat avpilbladbaggenellervideborren pilen bladbagge är en liten, silvrig, glänsande röd, blå eller fläckig skalbagge som äter hål i löv. Kontroll är vanligtvis inte nödvändigt. Vid behov kan preparat användas specifikt mot bladbaggar på prydnadsträd. Ett initi alt angrepp av pilborren, en nattfjäril och dess larver, blir snabbt kraftigt, eftersom den arttypiska lukten av dessa skadedjur lockar allt fler honor. Detta resulterar i ett kraftigt angrepp av denna fjärils larver (larver), som skadar träet i olika åldrar. Om angreppet upptäcks tidigt kan det behandlas med en systemisk insekticid. Senare är det enda som hjälper att fälla eller rensa trädet och dess rötter.
Slutsats
Drakpilen finns inte ofta i hemträdgårdar, men där den finns blir den ett riktigt blickfång, särskilt på vintern. Deras bisarrt formade grenar är inte bara väldigt dekorativa i trädgården, utan är också väldigt vackra att titta på i torkade buketter eller arrangemang. Den är lämplig för stora och små trädgårdar och är dessutom väldigt lättskött.