Särskilt granar och arborvitae plågas av svampar och skadedjur. Om det upptäcks tidigt kan trädet räddas i de flesta fall. En optimal placering och lämplig skötsel av trädet förhindrar angrepp eller åtminstone håller det inom gränserna. När en sjukdom inträffar är det första man lägger märke till vissnande skott, som senare blir bruna. I dessa fall bör du agera snabbt. Det är dock inte alltid lätt att ta reda på vad som orsakar denna vissning.
Orsaker till skador på barrträd
I början av hösten fäller många barrträd stora mängder gamla barr. Detta är ett helt naturligt fenomen och ingen anledning till oro. Först när hela skott blir bruna - speciellt de unga skotten - bör plantan undersökas noggrant. Orsakerna till detta kan vara väldigt olika.
Ogynnsamma lägesförhållanden
I de allra flesta fall beror inte gula eller bruna kvistar och fallande barr på barrträd på skadedjur. Många arter av barrträd förekommer naturligt i blötare områden. I våra trädgårdar lider dessa barrträd ofta av en allvarlig brist på vatten. Det finns också ytterligare platsproblem:
- längre, torra frostperioder (frosttorkning)
- Vattenloggning
- Markpackning
Tips:
Barrträd eller barrträd kräver relativt jämn jordfuktighet. Även på vintern. Vattna därför ofta mindre mängder under frostfria, torra perioder!
Näringsbrist
En näringsbrist kan också leda till att nålen faller och att enskilda skott dör. Denna orsak är dock ganska sällsynt. Mycket oftare leder användningen av stora mängder vägs alt, Epsoms alt och barrgödsel till skador (övergödsling).
Sjukdomar
Förutom ett lokaliseringsrelaterat problem kan olika virus, bakterier eller svampar också infektera barr och vedartade växter. Medan skadliga svampar ibland förstör hela områden i skogar eller i odlade områden, finns de bara sporadiskt i trädgårdar eller parker. Om storm- eller hagelskador uppstår ska de drabbade grenarna klippas omedelbart. Såren bildar ingångsöppningar för patogener.
- Rostsvampar: Pinjeblåsor drabbar främst femnåls tallarter. Svampen hindrar vattentransporten i växten. De drabbade delarna blir bruna och dör. På hösten uppstår spindelformade svullnader i stam- och grenområdena som påminner en del om kottar. Hartsflöde är ofta märkbart. Detta gäller även enbärsrosten, som orsakar pärongaller på päronträdet.
- Tallskjul: Alla barr faller av förutom de unga skotten. Vid fuktigt väder sprider sig svampen även till friska skott. I extrema fall leder detta till att växten dör helt.
- Thujafjäll brun: Svampsjukdomen drabbar olika arter av arborvitae. Inledningsvis visar sig svampsjukdomen som enskilda gulnade bladfjäll på grenens undersida. Senare faller skotten av. Unga plantor är särskilt utsatta.
- Nålbrun (fjällbrun): En annan svampsjukdom orsakar skott- och grendöd. Speciellt på våren blir enskilda skottspetsar bruna och dör. En närmare titt avslöjar små svarta sporavlagringar.
- Rot- och stamröta: Ett angrepp av den jordfödande svampen Phytophthora cinnamomi förekommer främst på vattensjuka jordar och orsakar initi alt rotröta och senare stamröta. I det nedre bålområdet kan lila, svampiga rötfläckar ses.
- Pestalotia-grenens döende: Andra svampar är inte skadliga svampar i egentlig mening. Svampen Pestalotia funerea orsakar ingen direkt skada utan är en så kallad svaghetsparasit som förekommer på tidigare skadade träd. Plantornas skottspetsar blir gråa.
- Hallimasch-angrepp: Om hela trädet dör kan detta indikera ett bikakeangrepp. Svampen Armillaria mellea sprider sig via sporer i jorden och tränger in i rötterna på försvagade träd. Där breder den ut sig i ett vitt nätverk mellan bark och ved.
- Gråmögelsvamp: Botrytis cinerea kan göra att de mjuka, unga skotten på barrträd blir bruna i våt och kall vår. Lufta jorden väl.
Djurpatogener
Majoriteten av skadedjur på barrträd tillhör leddjuren som insekter och spindeldjur. Vissa insekter tillbringar sitt larvstadium i skogen och orsakar bestående skada på det.
- Lädermalar: Tujabladgruvarbetaren är en gråvit mal (Argyresthia thuiella) som bara är cirka 4 millimeter lång. I juni lägger den sina ägg mellan fjällen på skotten av arborvitae. Larverna borrar sig in i växtens inre. Angreppet kan kännas igen på små hål i barken.
- Arachnids: Spindeldjur inkluderar till exempel barrspindeln, som skadar många barrträd, särskilt sockerlimpsgranen. En vit väv kan ofta ses på skotten. Ett allvarligt angrepp leder till brunfärgning av nålen och efterföljande avfall.
- Plantgalls: Detta är namnet på pågående formförändringar som kan uppstå efter ett skadedjursangrepp. Dessa orsakas av ett angrepp av gallkvalster, galllöss, gallmyggor eller gallgetingar. Idegransknoppgallkvalstret deformerar skott och nålar så att de ser ut som taggtråd. Klipp ut drabbade skott.
- Löss: De olika typerna av löss, såsom granrörslus (Sitka-lus), livnär sig på undersidan av de gamla nålarna, vilket gör att de initi alt gulnar och sedan brun.
- Beetles: Efter några år av långvarig torka dyker barkbaggar upp alltmer. Döda och trasiga grenar mellan höst och vår med små förtjockningar vid basen tyder på angrepp av barkborrar. Det finns också många små borrhål på träden. Vivlar och deras larver livnär sig på barr, bark och rötter. Att bekämpa det är svårt på grund av den dolda livsstilen.
skadedjursbekämpning
Förutsättningen för att undvika och korrekt bekämpa parasiter är att identifiera orsaken. Därför är regelbunden inspektion av träden avgörande. Om det uppstår bruna fläckar i barrträdet måste hela plantan undersökas för angrepp. Skadedjur kan indikera:
- vita nät
- tvinnade nålar och kvistar
- Borra hål
- Borrar spån på stammen och marken
- svampiga gulbruna (kottliknande) utväxter på grenarna
- Missfärgning av stammen
- Ta bort skället
Först ska de sjuka skotten skäras av ner till den friska veden. I de flesta fall dämpar detta angreppet i hög grad. Mindre träd kan vanligtvis fortfarande lätt behandlas med bekämpningsmedel. Svampar eller tråkiga insekter kan knappast bekämpas. I en nödsituation kan ansvarig kommuns rådgivningscentraler eller växtskyddstjänster hjälpa till. Om barrträdet inte längre går att rädda måste det tas bort från trädgården så snabbt som möjligt, ofta tillsammans med rötterna.
Tips:
Kasta aldrig avskurna skott i komposten! Skadedjuret fortsätter att spridas dit. Det är bäst att slänga det i hushållsavfallet eller bränna det.
Vilka barrträd är sårbara?
- Yew: Svampangrepp, gallkvalster, mjöllöss, fjällinsekter, vivlar
- Gran: Bladlöss, spindkvalster, svampangrepp, lövgruvarbetare, skalbaggar
- Pine: Svampangrepp, fjällinsekter, mjöllöss, sågflugor
- Livets träd (thuja): Lövgruvarbetare
- Juniper: Rost, spindkvalster, mjöllöss, lövgruvarbetare
Slutsats
Särskilt försvagade växter som inte är på en optimal plats, vars jord är för torr eller för fuktig, blir mottagliga för sjukdomar och skadedjur. Särskilt granar, tallar och arborvitae är drabbade. Förutom olika svampar finns det även ett antal sugande eller borrande insekter, skalbaggar eller spindeldjur som löss, kvalster eller nattfjärilar. Kampen bör genomföras så snabbt som möjligt genom att skära av de drabbade delarna av växten, då kan trädet i många fall fortfarande räddas.
Intressanta fakta och tips
- Olika barkborrar bosätter sig gärna på nyplanterade barrträd, men även långhornsbaggar som thujabaggen. Eftersom skalbaggarna kan utvecklas flera generationer per år beroende på väder och temperatur är de särskilt skadliga.
- Särskilt granar plågas ofta av skadedjur och sjukdomar. Tallskjulet gör att barrarna blir bruna. De faller av och, när de är våta, infekterar de de fortfarande friska nålarna.
- käkblåsrost är en svamp som sitter på grenarna och försvårar vattentillförseln. Efter några år leder detta till att det drabbade skottet dör. Sitkagranlusen angriper främst Sitka- och blågranar. Lösen suger på nålarna som senare faller av. Mjöllössen däremot angriper många barr- och barrträd, som tallar, granar, douglasgranar, cedrar och lärk. Plantorna är kraftigt försvagade, speciellt om angreppet varar i flera år.
- Gallusen av gulgranen angriper många arter av gran, särskilt basen av de ettåriga unga skotten. Dessa böjs lätt och torkar ut.
- Thuja lider av tujafjäll brun och tujabladsgruvarbetaren. Malen skapar matningstunnlar i fjällgrenarna. De torkar ut från insidan och blir bruna. Fjällens brunfärgning visas av individuella gulnade bladfjäll under grenarna. De drabbade skotten faller av. Det är en svamps fel.
- Dessutom kan skott- och grendöd, bark- och träsjukdomar samt rot- och stamröta förekomma.
