Att lägga beläggning är inte nödvändigtvis bara ett jobb för proffs. Med rätt verktyg, rätt material och professionella instruktioner kan även en duktig gör-det-själv-entusiast asf altera sin uppfart, terrass eller trädgårdsgångar. Det finns bara några viktiga punkter att tänka på.
Planera beläggningsarbete
Innan du faktiskt kan börja asf altera bör du vara tydlig med den maximala belastningen som det framtida beläggningsområdet ska bära. Detta påverkar förutom valet av marksten eller plattor även underbyggnaden, den så kallade grunden. Valet av marksten beror såklart också på vilken prisklass du vill köpa och hur hög belastningen blir. Det rekommenderas inte att täcka en garageingång med keramiska plattor.
Planering inkluderar också att tillhandahålla de nödvändiga verktygen. För att utföra beläggningsarbeten behöver du:
- en vibrerande platta med gummibas
- en flexibel eller våt skärmaskin
- en aluminiumribba eller en rak träskiva
- en spade
- en gummiklubba
- en kvast.
Materialordningen ska vara
- Beläggningssten eller plattor
- frostskyddslagret för underbyggnaden
- Kantstenar
- Split eller grus som underlagsmaterial
- Sand för lederna
inkludera.
Gräv grund för stenläggning
Grävningen för grunden beror på markens beskaffenhet och ytbeläggningens bärförmåga. Materialet i basskiktet spelar en annan roll. När det gäller det schaktade området får kantfästningen inte glömmas. För gångvägar t.ex. B. i trädgård och terrasser räcker det med en schaktning på ca 20 cm under det färdiga toppskiktet. Garageingångar ska grävas ut till ett djup av minst 30 cm.
Fyld jord, som ofta finns i nya byggnader, är lika olämplig för beläggning som jord som har blötts av regn och fukt. Vid behov måste jorden grävas djupare eller packas med en cementblandning för att förbättra dess bärförmåga.
Installation av frostskyddslagret
Kantfästet måste monteras innan frostskyddsskiktet appliceras. Gräskantstenar av natursten eller betong, stora gatstenar eller palissader är lämpliga för detta. Bårdfästet är placerat i cement som dras högre på baksidan. Varje sten knackas in i betonglagret med en gummiklubba. För att få en rak linje bör du sträcka en murarsnöre.
Efter att bårdens betong har härdat kan frostskyddsskiktet appliceras. För att göra detta bör du lägga till grus eller grus med en kornstorlek på 0 till 32 mm, ca 20 till 30 cm tjock. För att förhindra att lagret sätter sig senare måste det packas ihop med en vibrerande platta. För dränering bör hela området ha en svag lutning i önskad dräneringsriktning. Även underkonstruktionen ska ha denna lutning så att även vatten som sipprar in kan rinna bort. Detta underlag måste bearbetas mycket noggrant för att förhindra att underlaget senare glider, vilket skulle leda till att det övre taket förskjuts och eventuellt snubblar.
Från inbäddningsskiktet till fogen
Sängen för stenläggningen kallas för bäddskiktet. Frågan om typ av beläggning uppstår också för detta lager. Med normala sammanhängande gatsten består den i bästa fall av fint spån. Granithuvuden, stora som små, läggs i sand.
- Det 3 till 4 cm tjocka sänglagret appliceras grovt med en spade
- och sedan dras av med en aluminiumribba eller en rak bräda i samma lutning som underkonstruktionen.
- Du bör också ta bort detta lager väldigt rent och rakt, desto lättare blir det att lägga stenarna.
- Efter att du skalat av ska du inte längre gå in i området!
- Beläggningen läggs med lutningen, vilket innebär att du måste börja belägga på högsta punkten och följa lutningen.
- Vid stenläggning bör fogavståndet vara 2 till 3 mm och markstenen behöver inte pressas in i underlaget.
För att förhindra att de enskilda stenarna glider i förtid bör du fylla de resulterande fogarna med sand efter varje meter som lagts.
När du lägger gatsten bör du strikt följa tillverkarens läggningsinstruktioner. Om de tillåter det kan du också infoga ett mönster som du väljer. Beroende på typ av installation kan du behöva halva eller kapade stenar i kanterna. Det är här flex- eller våtskärmaskinen kommer in i bilden. När du skär stenarna, observera att de måste vara kortare med fogens bredd!
Om området är helt täckt med stenar, sopa sand in i fogarna igen med din kvast. Hela området skakas sedan med den vibrerande plattan. Gummikudden används då här. Detta förhindrar att markstenen får synliga skador eller spår av plåten. Skakningarna gör oftast att sanden glider djupare in i fogarna. Av denna anledning måste sand sopas bort igen efter avskakning.
Möjliga fel vid asf altering
För att skapa en långvarig beläggning bör du undvika eventuella misstag:
- Lämplig schaktning efter markens beskaffenhet och ett bra frostskyddsskikt förhindrar att markstenen sjunker och förskjuts.
- Lutningen måste också vara rätt så att vatten som sipprar in kan rinna bort. Annars, under den kalla årstiden, kan den iskalla fukten höja underbyggnaden och förstöra den asf alterade ytan.
- Kantbården ska sitta fast i betongen så att frostskyddslagret och ströskiktet inte kan glida ut åt sidan.
- Lägg beläggningen enligt tillverkarens instruktioner för att skapa en kompakt yta. Att foga väl gör att gatstenarna har bra fäste.
- Att skaka med gummimattan förhindrar skador på gatstenarna.
Om du tycker att du är en duktig gör-det-själv-man bör det inte orsaka dig mycket problem att skapa en asf alterad yta för din garageingång eller trädgårdsgångar. Att arbeta noggrant med rätt verktyg och rätt material ger dig det önskade resultatet.
Vanliga frågor
Hur många gatstenar behöver jag?
Om du använder de beprövade kullerstenarna bör du planera runt 70 till 90 stenar per kvadratmeter bana. Om stenarna placeras väldigt nära kan det krävas upp till hundra stenar.
Vad du behöver veta om att lägga beläggning i korthet
Arbetar med stenarna
För att hitta rätt gatsten är det inte alltid nödvändigt att bearbeta en. Eftersom det är naturstenar är alla olika och man kan ibland hitta spetsiga, små eller triangulära stenar som passar på rätt ställe. Om du ändå måste arbeta på en sten bör du använda en spetsig hammare. Handskar bör också bäras för att undvika skador från splitter.
Läggning av gatsten
Vid stenläggning lägger du gradvis ner stenarna i sandbädden. Varje sten stelnar med en gummiklubba. Du jobbar alltid nedåt. Du bör se till att alla stenar är i samma höjd och att fogbredden är 0,5 till 1,5 cm. Tunnare fogar behövs inte, men kan användas. Men större leder betyder mindre stabilitet för banan.
När du har täckt den första metern, gå tillbaka till sandbanan tills alla skarvar är fyllda. Det bör fortfarande finnas lite sand kvar på trottoaren, eftersom denna kommer att sköljas in med vatten i nästa steg. Du bör vara försiktig så att du inte tvättar bort sanden ur fogarna.
När sanden är uppäten kommer vi tillbaka igen. Fäst sedan stenarna med en tamper. När stigen är helt asf alterad fylls fogarna igen med fin sand och vatten. Observera: Vissa plåster, som är mycket känsliga, bör stelnas med en sabotage eller en vibrerande maskin innan de beläggs med sand och vatten, annars kan sand angripa ytan på stenarna eller fastna i dem.
Fyllning av lederna
Olik sand kan användas för att fylla fogarna, alltid anpassad efter markstenens material. För betongblocksbeläggningar räcker det med enkel fyllnadssand. Krossad sand är bättre för klinkerbeläggning. Krossad sand används också för natursten eller specialbeläggningsfogbruk baserad på syntetisk harts.
Redaktörens tips
För att en trädgårdsgång ska se bra ut och hålla i många år är det inte bara stenläggningen som är viktig utan framför allt den professionella underbyggnaden. Om underlaget inte passar ordentligt kan beläggningsytan förskjutas. Om enskilda gatstenar sticker ut från mängden är snubbelriskerna oundvikliga. Det är viktigt att undergrunden är ordentligt packad, det är enda sättet att ytan kan bli jämnt plan.
Tjockleken på gruslagret är också viktig. Om en bil skulle kunna köra på trädgårdsgången måste den tåla mer stress. Ett 20 cm tjockt lager brukar räcka till en trädgårdsgång som bara används ibland. En så kallad mineralblandning kan förresten packas bättre än rent grus.
Utval av gatsten (material)
Du kan välja mellan betongsten, natursten och klinker:
- Betongblock - finns i olika färger, former, storlekar och olika ytstrukturer. De bedrägligt verkliga naturstensimitationerna rekommenderas särskilt. Färgen på stenarna håller nu också, vilket ofta inte var fallet förr. Betongbeläggningssten finns från cirka 8 euro per kvadratmeter, men bara de mycket enkla. De riktiga stenimitationerna kostar runt 30 till 40 euro.
- Natursten – även i olika färger, former och storlekar. Det är ett naturmaterial, vilket är viktigt för många. Priserna börjar på cirka 40 euro, men kan också vara betydligt högre.
- Tegel och klinkertegel – särskilt populärt i norra Tyskland. Tegelstenar är vanligtvis ljusröda och öppna porer, ganska mjuka och inte särskilt frosthärdiga. Klinkertegel är betydligt mer frostbeständiga eftersom deras yta inte absorberar vatten. Klinkerstenar är inte lika stora och kan inte läggas sömlöst. Variationen av former är inte heller så stor. Kvadratmetern kostar från 15 euro. Beroende på färg och utseende kan priset vara upp till 80 euro.
