Löven förtrollar varje trädgårdsmästare med sitt dekorativa och iögonfallande utseende. Kornellbären är också en delikatess för svartstjärtar, trastar, starar, gronäbbar och rödhakar.
Placering och planteringssubstrat för kornell
Namnet kornel kommer från växtens extremt hårda trä, som därför ofta används för promenadkäppar. En solig eller delvis skuggad plats räcker som en plats för denna krävande växt. Vissa arter är också nöjda med skuggiga platser.
- Kornell ställer endast låga krav på sitt planteringssubstrat.
- Den får dock inte vara extremt fuktig eller ens blöt, annars ruttnar växtens rötter.
- Om jorden är fuktig kan dränering hjälpa.
- En väldränerad och torr jord är idealisk.
Men vissa sorter kräver ett lerh altigt eller lerigt underlag som kan lagra en viss mängd fukt. Platser som är belägna på naturliga eller skapade vattendrag, till exempel, är idealiska här. Kompost eller ett lager kompost bör också läggas till.
Plantera kornel
Det finns några aspekter som bör beaktas när du planterar kornell. Eftersom kornell ofta bara visar sina första blommor efter några år och från två meters höjd rekommenderas att köpa en äldre och därför större planta.
- Plantering görs helst under våren eller höstveckorna.
- Växtbollarna har tidigare blötts i vatten tills det inte finns några fler luftbubblor.
- Planteringsavståndet bör vara femtio procent av den förväntade höjden på korneln.
- Om en häck ska planteras måste ett minsta avstånd på 100 cm hållas mellan de enskilda plantorna.
- Eftersom kornell bildar olika rotlöpare är den förutbestämd för jordpackning och som plantering på vallar.
Optimal vård, vattning och befruktning
Konelln visar sig vara väldigt lättskött. Eftersom vissa sorter når en avsevärd höjd när de växer, bör du alltid ge tillräckligt med utrymme. Alternativt kan kornelen klippas tillbaka regelbundet så att den inte växer frodigt. Ett riktat snitt kan också förhindra att de färgade kvistarna och grenarna samt bladen tappar sin fascinerande färg med åren.
Många kornelträd klarar sig med lite vatten. Underlaget får inte torka ut helt kort efter plantering, inom de tre första åren. Tills kornelen har växt bör den vattnas regelbundet. Att gödsla växten är inte absolut nödvändigt. Om du vill gödsla är det klokt att använda ett gödselmedel med långsam frisättning. Befruktning ges i början av tillväxtfasen och är helt tillräcklig.
Om möjligt bör bladen inte vara med vid vattning, eftersom det uppmuntrar till svampsjukdomar som sprider sig snabbt. Som alternativ till gödsling kan kornelen förses med kompost på hösten. Detta förbättrar växtförhållandena avsevärt och gödsling är onödig.
Klipp och avsmalnande
De flesta växter beskärs i mars, även om kraftig beskärning inte kommer att skada dem. Det är viktigt att du alltid klipper ovanför de första grenarna. Korneln blir buskig och frodig när många grenar finns kvar. Det är särskilt viktigt att kornelen aldrig kapas under frost.
Korneln däremot föryngras långsammare. I det första passet skärs ungefär 1/3 av de äldre grenarna som växer över marken av så djupt som möjligt. Det är mycket viktigt att tunna ut insidan av kornellbusken också. Under det andra året utförs samma snitt igen och lämnar växtens unga skott kvar. Samma procedur utförs under det tredje året, så att endast de unga skotten behålls. Dogwood är nu föryngrat.
Föröka och övervintra
Dogved kan lätt förökas. Antingen sådd, förökning från sticklingar eller delning används. Här krävs tålamod. Korneln växer långsamt och visar få skott. Det kan ta fem år tills den första blomningen sker.
För förökning med sticklingar skärs ett cirka 15 cm långt skott på våren. Befintliga löv i bottenändarna tas bort. Skottet kan nu placeras direkt i krukjorden. Detta måste hållas jämnt fuktigt. Alternativt kan skott med rötter enkelt skiljas från träd och planteras på våren. Dessutom, med de flesta sorter kan växten också delas.
De flesta typer av kornel är tåliga och tål till och med temperaturer ner till minus 20 °C. Det finns dock även sorter som inte passar in i detta ramverk, varför tillräcklig information måste inhämtas innan köp.
Sjukdomar och skadedjur
En av de mest fruktade kornelsjukdomarna är bladbrynning. Mögel förekommer också ofta. I de flesta fall är skadedjuren mjöllöss. Bladbrunning orsakas av en svamp, Discula destructiva. Angreppet uppträder initi alt med brunaktiga fläckar på bladen. Dessa nekroser uppträder endast vid bladens spetsar. Därifrån sprider de sig vidare bredvid bladådrorna till bladets bas. Den aggressiva svampen sprider sig sedan till grenar och kvistar, vilket gör att hela plantan dör.
Den 'mjöldagg' kan kännas igen på vitgrå fläckar på båda sidor av bladen, som blir till mjöliga beläggningar. Svampen kan observeras särskilt i torrt, varmt väder. Detta kan åtgärdas genom att ta bort de drabbade skotten och löven. Dessutom bör befruktningen definitivt avbrytas. En lecitinblandning från trädgårdsaffären som injiceras har ofta visat sig vara till hjälp.
Mjöllöss kan kännas igen på den klibbiga honungsdaggen och grupper av ulliga djur ovanför bladen. Gulning av bladen uppstår och skottspetsarna dör helt av. Löskolonierna kan effektivt sprayas med rapsolja som kväver mjöllössen under. Ekologiska trädgårdsmästare använder framgångsrikt örontvistar och parasitgetingar som alternativ.
Vad du bör veta i korthet
Varje kornel är individuell och lämpar sig för olika utomhusområden. Även i ett mindre format är den extremt attraktiv tack vare sin färg. Trädet är lättskött om man tar hänsyn till sorternas speciella egenskaper. När kornelen väl har växt så sköter den sig oftast själv
- Dogved kallas också hornbuske och dess vetenskapliga namn är Cornus. Den tillhör hundkäxfamiljen.
- Släktet Cornus är uppdelat i en gren med röda frukter och en med vita eller mörkblå frukter.
- Kornell är särskilt attraktiv på grund av sitt höstlöv och sina skott.
- Dock tappar skotten sin färgintensitet ju äldre de blir, så kornelln bör skäras ner tillräckligt tidigt.
Familjen Dogwood är indelad i följande grupper:
- Cornelian körsbär, som har röda frukter, gula kronblad och blomställningar utan märkbara högblad.
- American dogwoods har röda frukter och blomhuvudena har pråliga högblad.
- I den asiatiska blommande korneln är alla frukterna av ett blomhuvud sammansmälta och högbladen är iögonfallande.
- En annan art är den fleråriga korneln, som också har röda frukter och pråliga högblad.
- Korneln (Kaniopsis) har öppna blomsterskärmar och vita eller mörkblå runda frukter.
- Pagodens kornel har öppna blomsterskärmar och mörkblå runda frukter.
Rödkornell, vitkornell, svenskkornell och blomkornell är de mest kända arterna. Många trädgårdsmästare tycker om Cornus kosua. Den kommer från Japan, Kina och Korea och har röda klasefrukter som påminner om jordgubbar. Hos många arter är blommorna ganska oansenliga. De är vanligtvis vita, gulaktiga eller grönaktiga och ofta omgivna av vita, gula eller rosa högblad. Korneln bildar druper, som hos vissa arter har vuxit ihop till en samlad frukt.
- Koppeln förökas huvudsakligen genom sådd, som sker i oktober.
- Den gula korneln kan även förökas på våren med sticklingar.
- Dessutom kan buskar delas eller förökning uppnås med sänkande växter.
- Gröna sticklingar kan också rotas mycket väl under sprutdimma.
- Korneln föredrar sol eller lätt halvskugga.
- Frö sprids naturligt av fåglar.
- Det antas att utvecklingen av större kollektiva frukter är relaterad till spridning av apor.
Tips:
I princip är kornel giftfritt, men det kan orsaka diarré hos barn. Dogwood sägs dock vara mycket giftig för marsvin och hamstrar.
Användningar och fördelar
Frukterna har en behagligt syrlig smak och konserveras med socker och vinäger. Men de kan också ätas omogna som oliver. I Turkiet tillverkas gelé och sirap av frukten från kornell och i Grekland görs likörer av frukten.
Träet i korneln är mycket hårt, vilket gör det särskilt lämpligt för träsvarvning och snickeriarbeten och som trä till knivskaft, instrument m.m.lämplig. De berömda Ziegenhain-käpparna tillverkas i Ziegenhain nära Jena, som är promenadkäppar gjorda av detta trä.
