Dvärgpepparn är en robust krukväxt som ofta finns under det botaniska namnet Peperomia. Men på grund av de olika raserna kan växterna ibland skilja sig mycket från varandra i form, färg, storlek och bladstruktur.
Peperomias blommor är dock mycket karakteristiska, så att du lätt kan känna igen dvärgpepparn från dem, eftersom de flesta arter producerar långa, tunna, mestadels vita till krämfärgade blompiggar.
Peperomias mångfald
Eftersom det är avgörande för korrekt skötsel och att behålla vilken typ av dvärgpeppar du har i ditt hem, hittar du först de mest kända sorterna här så att du kan identifiera vilken växt din växt är.
- Peperomia argyreia är mycket populär och därför utbredd. Den ger tjocka, köttiga blad med en slät yta. De breda, äggformade bladen konvergerar till en punkt i slutet av bladet och är lätta att känna igen på silverbladskornen och de mörkgröna bladkanterna.
- Peperomia caperata är helt annorlunda med sina hjärtformade, mörkgröna blad med en starkt vågig yta. I fördjupningarna av dessa vågor framstår den gröna färgen som nästan svart och ger tillsammans med de rödaktiga till rosaröda bladskaften växten en rikt kontrasterande färg. Under goda förhållanden producerar de vita blompiggar av olika längd från sommar till höst.
- Peperomia fraseri producerar också små hjärtformade blad, men de är röda på undersidan. Men blompiggarna, arrangerade i klasar och upp till 65 cm höga, är också slående.
- Om dvärgpepparn har medelgrönt färgade och ovala blad med en rosa bladskaft är det säkert Peperomia glabella. Denna art utvecklar sina skott främst i sidled och når därför en höjd av bara 15 cm.
- Peperomia griseoargentea når också bara en höjd av cirka 15 centimeter. Bladen är dock grågröna och har en silverglans och mörkare ådror. Men liksom glabellan är bladen rosa. Med de grönvita blompiggarna når denna sort en höjd av nästan 25 cm.
- Peperomia obtusifolia är också mycket utbredd med sina köttiga och matt glänsande blad, som känns igen på sin elliptiska form och mörklila-gröna blad med trubbig spets. Om den förvaras väl ger den skärmar med cirka 7 cm långa blommor från sen vår till hösten.
- Peperomia obtusifolia förväxlas ofta med obtusifolia 'Alba'! Även om dessa två arter har samma växtsätt skiljer de sig åt i färgen på de nya skotten. När det gäller obtusifolia "Alba" kännetecknas skotten som växer tillbaka av en ljusgul färg, som först senare blir rik grön. Obtusifolia med samma namn 'Alba-marginata' med sin silvervita bladkant och grågröna bladfärg sticker ut mycket bättre.
Det finns över 1 000 Peperomia-arter. Många är populära krukväxter. De med brokiga eller färgglada löv är särskilt populära. Peperomia caperata schumi red, till exempel, har slående mörkröda blad. Peperomia asperula, Peperomia bibi, Peperomia columella, Peperomia magnoliifolia, Peperomia meridana, Peperomia rotundifolia och Peperomia verticillata erbjuds ofta.
Plats för dvärgpeppar
Om du har kunnat hitta din dvärgpeppar i arten som beskrivs ovan är det ännu bättre när du letar efter en lämplig plats! Det finns dock också allmänna tumregler som du kan följa när du letar efter en plats. Om dvärgpeppar kännetecknas av rena gröna blad är en ljus plats med lite morgon- eller kvällssol idealisk. Dessa växter gillar dock inte direkt solljus från middagssolen. Brokiga arter är mycket tuffare och klarar starkt solljus, även om det absolut inte skadar om de skuggas lite.
Watering Peperomia
Dvärgpepparn är en mycket föga krävande växt, vilket inte minst beror på sin känsliga och ganska lilla form. Det är därför bättre att vara sparsam vid vattning. Det skadar inte växterna om jorden torkar ut lite mellan vattningspassen. Dvärgpeppararter med köttiga löv lagrar ändå ett litet utbud i sina blad, varför de klarar så korta torrperioder väldigt bra. Dessa växter tål inte för mycket vatten. Det märker man när dvärgpeppar tappar sina blad. Permanent övervattning leder vanligtvis till och med till att växten dör.
Befrukta Peperomia
Under tillväxtfaserna, det vill säga från vår till höst, kan du vattna plantorna ungefär var 4:e vecka med en lågdos gödningslösning. Du bör dock inte överdriva det, eftersom överdriven gödsling kan leda till onaturligt mjuk tillväxt av plantan.
Omgivningstemperatur för dvärgpeppar
Dvärgpepparn har faktiskt inga stora krav på temperaturen i sin omgivning, så den kan säkert hållas i normal rumstemperatur. Men för att den ska trivas bör temperaturen inte vara under 12 °C. Hög luftfuktighet kan ha en positiv effekt på tillväxten, varför en plats direkt intill värmaren är ganska olämplig. Om luften är för torr kan skadedjursangrepp och torkade bladkanter uppstå.
Omplantering och beskärning
På grund av dvärgpepparns lilla tillväxt är rötterna på de flesta Peperomia relativt små och smala, så de kan förvaras mycket bra i små planteringskärl, krukor, hängande korgar eller grunda planteringsskålar. Men beroende på dina behov kan du säkert odla om dem på våren. En torvbaserad jordblandning är lämplig här. Men för att undvika vattenstopp bör planteringskärlen antingen vara perforerade eller fodrade med småsten.
När du har överpottat, bör skottspetsarna också brytas ut för att uppmuntra utvecklingen av nya sidoskott. Detta resulterar vanligtvis i buskig tillväxt. Hängande dvärgpepparsorter kan å andra sidan skäras ned med en tredjedel av sin totala längd på våren för att ge skotten ny styrka.
Förökning av dvärgpeppar
Om du vill föröka din dvärgpeppar kan du göra detta i form av sticklingar. För att göra detta, skär av skott ca 5-8 cm långa under en lövnod, ta bort de nedre bladen och lägg dem i ett glas vatten för att rota. Senare kan du plantera de tidiga sticklingarna i grupper om 7-10 i en torv-sandblandning. Om du vill plantera sticklingarna i glaset utan att rota i förväg bör en genomskinlig plastpåse placeras över krukan efter lätt vattning för att hålla fuktigheten så konstant som möjligt. Temperaturer runt 18 °C är idealiska för rotning. På en ljus plats varar rotningsfasen cirka 4-6 veckor.
Dvärgpeppararter som Peperomia argyreia, caperata eller griseoargentea kan också förökas mycket bra med bladsticklingar. För att göra detta placeras unga och välutvecklade löv med en stjälk som är cirka 2 cm lång upp till bladbladet i ett lätt fuktat substrat av sand och torv. Rotningsfasen varar cirka 8-10 veckor. Under denna tid bör bladsticklingarna vattnas regelbundet, men även tillåtas att torka ut lite då och då.
Vad du bör veta om dvärgpepparn i korthet
Peperomia-växterna är ett släkte med ganska olika exemplar. Det finns runt tusen arter. Även om de alla är lågväxande växter skiljer de sig ibland avsevärt i storlek, form, färg och struktur. Peperomia är också känd som dvärgpeppar, prydnadspeppar eller pepparfamilj. Klätterarter är väl lämpade som hängande växter.
Tips:
Peperomia-arter är mycket populära bland terrariumägare. Växterna är giftfria och har inget emot att bli uppätna.
Platstips
- De uteslutande grönbladiga arterna av Peperomia är känsligare än de med färgglada löv.
- Båda arterna behöver en ljus plats. De grönbladiga exemplaren tål dock inte solljus.
- Även om de kan stå i morgon- eller kvällssolen bör middagssol absolut undvikas.
- De brokiga arterna har inga problem med solen. Du bör dock fortfarande undvika den gassande middagssolen.
- En plats som är för mörk gör att de brokiga arterna tappar sin vackra färg. Bladen blir gröna.
- Peperomia trivs bra vid normala rumstemperaturer. De bör inte förvaras under 12 °C.
Tips för underlag och vattning
- Planteringssubstratet ska innehålla torv. I grund och botten är vanlig krukjord också lämplig.
- Dränering i botten av krukan är alltid viktigt. En blandning av krukjord, sand och pimpstensgrus i lika delar är idealisk.
- Humus är också bra att blanda i. Peperomia kräver inte mycket vatten. De måste vattnas sparsamt.
- Marken måste alltid torka ordentligt mellan vattningarna. Ständigt fuktigt växtsubstrat är skadligt för växterna.
- De tappar ofta sina blad eller rötterna ruttnar, då finns det knappast någon chans att rädda dem.
- Torkan å andra sidan gör liten skada eftersom bladen kan lagra mycket vatten.
- Peperomia älskar hög luftfuktighet, detta är det enda sättet de kan trivas.
- Detta är särskilt viktigt för mjukbladiga arter. Så du bör spraya plantan regelbundet med vatten.
- Om luften är för torr finns det risk för skadedjursangrepp.
Tips mot skadedjur
- Skadedjur inkluderar rödspindeln eller spindkvalster.
- Båda täcker bladen och bladaxen med en fin väv.
- Vanligtvis är det bara kemisk behandling som hjälper till att bli av med de små djuren.
