Den 21 mars firas internationellt "Skogens dag", då olika nationer bestämmer sitt "Årets träd". Dessa är ofta region alt utbredda arter, men ibland är de sällsynta eller okända arter. Den europeiska humlebocken (Ostrya carpinifolia) uppfyller å andra sidan båda kriterierna: Även om det lövträd som presenteras i profilen är särskilt utbrett i södra Tyskland och Österrike, är det föga känt bland befolkningen.
Kort profil av den europeiska humlestrålen
- Tyskt namn: Europeisk eller vanlig humlebjäl
- Botaniskt namn: Ostrya carpinifolia
- Vanliga namn: Hopfenhausche
- Familj: Björkfamiljen (Betulaceae)
- Underfamilj: Hasselnötsfamiljen (Coryloideae)
- Träd och tillväxttyp: lövträd eller större buske
- Ålder: upp till maxim alt 100 år
- Ursprung: södra Europa, Medelhavsregionen
- Distribution: Syd- och Centraleuropa (till södra kanten av Alperna eller i Centralalperna)
- Tillväxthöjd: upp till 15 meter, sällan upp till 20 meter
- Tillväxtbredd: upp till 12 meter
- Båldiameter: upp till 500 centimeter
- Blommning och blomningstid: björkliknande, mellan april och maj
- Frekvens: monoecious, separata kön
- Frukt: Nötfrukt, liknande humlehonan
- Fruktmognad: mellan augusti och oktober
- Lövverk: liknar avenboken, bladytan glänser mörkgrön, undersidan ljusgrön
- Höstfärg: gul
- Bark: grå till gråbrun och slät på unga träd, senare sprucken och mörkbrun
- Trä: tungt och hårt, liknar avenbok
- Root: omfattande hjärtrotsystem
- Toxicitet: ej giftig
- Vinterhärdighet: härdig ner till ca minus 25 grader Celsius
Specialegenskaper, användningsområden och andra arter av humlebok
Ostrya carpinifolia är en av cirka åtta till tio olika arter av humleboksläktet, men den enda som är hemmahörande i Europa. Tre andra arter är inhemska i Nord- eller Centralamerika, medan fyra till sex andra varianter kan hittas i Östasien, främst i Kina. Av dessa används ibland den amerikanska (Ostrya chisosensis eller knowltonii), den japanska (Ostrya japonica) och den virginiska humlebjälken (Ostrya virginiana) som parkträd.i bonsai-odling. De olika arterna är väldigt lika varandra i alla avseenden. Deras trä används ofta för tillverkning av möbler och för uppvärmning, bland annat, varför naturliga populationer av Ostrya carpinifolia har minskat kraftigt.
Plats
I sitt hemland växer humlebjälkar främst i glesa blandskogar, där de främst trivs i samhällen med mannaaska (Fraxinus ornus), duniga ekar (Quercus pubescens) och åkerlönn (Acer campestre). Som trädgårds- eller parkträd ska de mycket snabbväxande och stora arterna helst planteras som ett solitärt träd, eventuellt tillsammans med det vanliga tjänstebäret (Amelanchier ovalis) eller det ulliga viburnumet (Viburnum lantana).
Placera trädet på en solig, varm och ganska fuktig plats. Humlebok behöver sol och värme för att trivas, varför de föredrar regioner med milda vintrar. Ljus skugga – som är vanligt i blandlövskogar – accepteras dock också.
Underlag och jord
En av de speciella egenskaperna hos humlebok är att de föredrar näringsrika och ganska fräscha jordar – även om arten främst växer på kritiga, ganska torra och ofta steniga sluttningar. Men det regnar ofta på samma platser, så det höga fuktbehovet kan lätt uppfyllas. Ändå måste jorden vara väldränerad, eftersom vattensjuka inte tolereras. En yta som är idealisk är
- näringsrik
- humic to sandy
- väldränerad
- lös och kritig
är. En tung, lerig trädgårdsjord är däremot olämplig för Ostrya carpinifolia.
Växter och planteringstid
Plantera det unga trädet mellan oktober och slutet av mars, men inte under en period av frost. Se till att önskad plats uppfyller de beskrivna kraven och undvik att arbeta i fuktig, våt mark. Gräv ett planteringshål som ska vara ungefär två till tre gånger så brett som trädets rotklump. Behandla rotklumpen försiktigt för att hålla den intakt och inte skada några rötter. Efter plantering, häll två vattenkannor på marken, lera planteringsplatsen väl och lägg sedan på ett bra lager kompost.
Tips:
Sätt samtidigt en planteringspåle som säkerställer tillräcklig stabilitet under de första åren. Efter cirka två år bör trädet ha tillräckligt med rötter för att stolpen nu kan tas bort.
Transplantation
Från en stamomkrets på cirka 16 till 18 centimeter är humlebokträd mycket ovilliga att transplanteras. Troligtvis kommer trädet då att producera lite löv, och vissa grenar och skott kan dö. Under flyttprocessen, skär trädet som ska transplanteras tillbaka med ungefär en tredjedel och gödsla det med kompost och hornspån. Den kommer då att gro mer och producera många rotskott. Humlebok är i grunden extremt kraftiga träd som till och med växer från stubben.
Hällning
Under de första veckorna efter plantering bör de unga träden vattnas ofta för att stimulera ny rotbildning. Även om det inte har regnat på mer än en månad under torrt och/eller varmt väder bör du använda en vattenkanna eller trädgårdsslang.
Vintering
Humleboken trivs bäst i ett milt vinterläge, men är härdig ner till en temperatur på runt minus 25 grader Celsius. Endast unga träd och exemplar odlade i kruka kräver vinterskydd, som en försiktighetsåtgärd bör de senare övervintras frostfritt men sv alt. Särskilt sen frost kan orsaka köldskador.
Tips:
På våren kan vissa grenar och skott frysas tillbaka av hård frost. Klipp ner den döda veden noggrant innan den gror och täck trädet med mogen kompost.
Sjukdomar och skadedjur
Heliga bokträd är mycket känsliga för svampsjukdomar som
- Rotröta (Armillaria mellea)
- Stjälkröta (orsakad av bland annat Inonotus obliquus eller Phellinus igniarius)
- Lövbrun (Monostichella robergei)
- Barknekros (Fusarium vissnesjuka, Fusarium lateritium)
- Mögg (Phyllactinia guttata)
- Barkcancer (Cryphonectria parasitica).
Se därför till att endast utföra beskärningsåtgärder på torra dagar. Många svamppatogener hittar sin väg in i trädet främst genom ihållande regn och genom skärsår.
Ekbarkborren (Scolytus intricatus) angriper inte bara ekar utan även humlebokar.
Tips:
Ekbarkborren, en vivel, angriper främst försvagade träd som odlas för torrt. Du kan förhindra ett angrepp genom att ge tillräckligt med vatten.
